Kära barn, stanna hemma i afton är du snäll
Redan mörkret nästan fallit på
Snälla mamma, du vet, vi ska träffas just i kväll
Inte ska han väl ensam då gå?
Om han får vänta sekunden på sin vän
Går han genast hem och kommer aldrig mer igen
Augustin väntar aldrig på en flicka som är kär
Han är ung, han är kung, han är grann och populär
Håll min hatt, var är skorna?
Hämta Broschen i mitt skrin
Snart så ska jag möta Augustin
Kära mor, sitt ej uppe och vänta är du snäll
Snart så ska jag fylla tjugotvå
Det ska inte bli sent som det blev i förrgår kväll
Åh… nu måste jag skynda mig på
Springer jag fort ska jag hinna så precis
Aj… där gick en maska,
och just nu naturligtvis
Augustin väntar aldrig på en flicka som är kär
Han är ung, han är kung, han är grann och populär
Ska han nu kanske hinna bort och vissla hos Kristin?
Eller väntar du mig Augustin?
Med förvåning och oro han står i månens sken
Vad är nu det här för nonchalans?
Aldrig har han tänkt krusa
en jänta som är sen
Nej, då fick väl nån annan en chans
Men så är livet: att det man inte får
Just är det som man vill ha, om ni mig rätt förstår
Augustin han fick vänta tills han själv blev lika kär
Fastän ung, fastän kung
Fastän grann och populär
Ja, så går det för den som blir
för plötsligt maskulin
Och det glömmer aldrig Augustin
Och det glömmer aldrig Augustin |
Querida niña, puedes quedarte en casa esta noche
Ya casi ha anochecido
Por favor madre, sabes que vamos a encontrarnos esta noche
No quieres que se vaya, ¿verdad?
Si tiene que esperar un segundo por su novia
Se irá derecho a casa y nunca volverá
Agustín nunca espera a una chica enamorada
Es joven, es el rey, es guapo y popular
Sujeta mi sombrero, ¿dónde están los zapatos?
Coge el broche de mi joyero
Pronto me encontraré con Agustín
Querida madre, por favor acuéstate y no me esperes
Pronto pasaré de los veintidós
No volveré tan tarde como anteanoche
Ah… ahora debo apresurarme
Si corro veloz, llegaré a tiempo
Ah… hay una carrera en mi media,
y tiene que ser precisamente ahora
Agustín nunca espera a una chica enamorada
Es joven, es el rey, es guapo y popular
¿Se habrá ido ya y silbará a Cristina en mi lugar?
¿O me estás esperando, Agustín?
Con sorpresa y preocupación espera a la luz de la luna
¿Qué clase de formalidad es esta?
Nunca tuvo la intención de esperar
a una chica que llegara tarde
No, raramente ha dado a alguien más una oportunidad
Pero así es la vida: Lo que no encuentras
Es exactamente lo que quieres, si entiendes lo que digo
Agustín tuvo que esperar, hasta enamorarse de sí mismo
Incluso pensó que era joven, incluso pensó que era el rey
Incluso pensó que era guapo y popular
Sí, eso es lo que le pasa a alguien
que se hace hombre demasiado rápido
Y Agustín nunca lo olvidará
Y Agustín nunca lo olvidará |